May 8

In the Market (2009)

Category: Movie Reviews |

MV5BMjMxNzE0OTA4Nl5BMl5BanBnXkFtZTgwMjg2MTc4MTE@._V1_ Tyvärr är In the Market inget italienskt mästerverk. Inte ens när det är signerat av ett så coolt namn som Lorenzo Lombardi. Tre vänner (en kille, två tjejer) på semester råkar ut för ett rån av en bensinstation när de är där och tankar sin bil.

De får den briljanta idén att åka till en stormarknad som det skyltats om och låsa in sig på toaletten där så att de kan härja fritt på natten och äta och njuta av allt som finns där inne. Tydligen är målet med semestern en konsert, och efter rånet har de inga pengar så de improviserar.

Oturligt nog för dem så visar det sig att en psykotisk slaktare äger “The Market”, och han bestämmer sig för att göra ett besök när de tre gästerna är där.

Självklart blir de alla slaktade och sedan sålda till gästerna som besöker stället. Jaja, spoiler, men du kommer tacka mig för att jag sammanfattat filmen på 30 sekunder åt dig. För det finns många problem här.

Nummer ett är musiken. Lombardi har fått för sig att film gör sig bra om man spränger in så jävla mycket musik det bara går i alla möjliga situationer. Det är helt sjukt mycket musik, och väldigt opassande sådan också. Vet inte om det är någon form av “artistiskt uttryck” som går mig över huvudet, eller om det bara är så att han har betalat royalties för låtarna och kände sig tvingad att använda dem. Och jag fattade aldrig riktigt var de var någonstans. USA? Italien? Det är så många saker som går emot varandra att den geografiska platsen är en enda stor (omöjligt!) dualitet. Vilket jag omöjligt kan tänka mig var meningen.

Sedan har vi en ganska central del – skådespelarna. Det är en hög med skit allt de gör, från början till slut. Det finns inget äkta, ingen inlevelse och även de mest “normala” konversationerna känns som om de läser innantill. Att de sedan slaktar en känd creepypasta och återberättar den på ett sätt som tar bort all skrämseleffekt behöver vi kanske inte ens nämna. Ooops, vi gjorde visst det.

Några saker hamnar dock på plussidan. Vår vän “The Butcher” växlar mellan att överspela och göra massa konstigt skit med sina ögon (så onödigt – vi förstår även utan den lilla detaljen att det är fel i huvudet på honom) till att på riktigt gestalta en psykopat på ett ruskigt bra sätt. Det finns potential här, men den går överstyr ibland. Sedan har vi visualiseringen av det öde som drabbade våra semestervänner. Det är ganska rått och det är effektfullt. Inte nog med att de nämner Eli Roth och Hostel i filmen, det hela känns som Hostel iscensatt med en annan ramhistoria.

Tyvärr kan jag inte rekommendera In the Market, men om du ändå vill se den så råder jag dig att snabbspola förbi den första halvan av filmen (som är klippt värdelös), och försök avnjuta den andra halvan. Den är väl ändå okej.

Something to say? Press here |

No Comments so far. Be the first!

Leave a comment

You must be logged in to post a comment.